Far genom Vöråstan förbi Wärtsiläs hall, få bli Ollis i alla fall.

Publicerad 07.08.2017 kl. 20:59

Om lite mer än en månad flyttar jag till Vasa. Idag var första gången jag grät över att jag ska lämna den här staden. Det känns som att jag hittat hem trots att jag flyttat fler gånger i Sverige än i Finland. Men som jag sa i ett röstmeddelande - det blir vad jag gör det till. Om jag vill deppa ner mig bland Vasas gator kan jag garanterat göra det men jag kan också välja att dansa fram i mina discoskor medan jag stryker husfasaderna med fingertopparna.

Bl.a detta gör att jag kan tänka VASAPEPP:

- Att mamma och annan nära släkt kommer finnas 20 minuters bilväg bort.

- Sleepovers hos farmor.

- Österbottniska loppisar.

- Att vakna upp mitt i centrum och veta att det finns kompisar i typ varje hus (som också är bakis och vill äta pizza i sängen framför netflix).

- Sushi @ Magokoro och burgers @ Friends & brgrs.

- Möjligheten att spontant åka ut till villan för att grilla och bada bastu.

- Att inte längre ha distansförhållande med mina syskonbarn.

- Förfester, fester och efterfester med PP, studieevenemang, ollis.

- ATT HA EN CYKEL!

- Att kunna ta onnibussen till Åbo, saknade personligheter, lönnkrogar och dynkky.

- Studentlunchen för 2,60 € vid valfritt kårkafé.

- Att flytta in i en lägenhet med MINA EGNA möbler.

- Träningspass med världens bästa gymkompis.

- Att bo i samma stad som en del personer jag aldrig tidigare gjort det med.

Vasa kommer bli riksnice, annars finns det ju alltid bubblor, burgers och ballonger.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver?

Louise, 22, Stockholm

Låtsas ha koll, överanvänder emojis och LEVER LIVET

Ögonblicksbilder, tankefragment

mitt förra hem

 

 

 

anna

argusti

bratr

dunkskallet

fannyadelina

fannymaria

finalina

jessicarex

josefinaste

josefinebagge

littlefinnishpixie

nadja

saelskap

sastronauten

söstrami

tivolikyssar